Freden som utplånar Israel

Biskopsmöte i MoraVASALOPPET är Årets händelse i Mora. Under den veckan också Biskopsmöte i Mora med temat Fred i Mellanöstern och världen. Bland deltagarna bl.a. Munib Younan, palestinsk biskop. Författaren och bibelläraren SVEN REICHMANN skriver om Munib Younan.

MUNIB YOUNAN

När Västerås stift och Mora församling skall överlägga om konflikten i Mellanöstern har de bjudit in den lutherske biskopen i Jerusalem, Munib Younan. Vem är han och hur ser hans syn på konflikten ut?

Younan studerade teologi i Finland och talar flytande finska. Under den s k al-Aqsa-intifadan (som började år 2000 efter sammanbrottet i Camp David) skrev han en bok vars amerikanska titel är Witnessing for Peace. In Jerusalem and the World (utgiven år 2003). Följande omdöme bygger i huvudsak på innehållet i denna bok men också på citat från hans olika senare tal som går att läsa på Internet.

Förståelse

Younan predikar försoning. Detta är alltid lätt att predika för andra men Younan vill poängtera att han gör det utifrån sin egen smärta. Han lider med araberna som är hans naturliga anförvanter och vilkas kultur han vuxit upp med. Men han lider också med israelerna. Hans egen kusin dödades i en israelisk buss som sprängdes av en självmordsbombare (1996) under den högsäsong som sådana sprängningar hade efter mordet på Rabin. Han beskriver hur reportrar mitt i denna sorg försökte provocera honom till att tala illa om muslimer eller islam men han vägrade. Han vill inte anklaga människor utan det är det politiska läget som bär ansvaret, menar han.

En viktig dimension i Younans sökande efter fred är hans uppfattning att Allah skulle vara samme Gud som judar och kristna tillber. Därför är det naturligt för honom att ledare för dessa tre religioner kommer samman och stiftar fred. Ett skräckscenario skulle vara att det blir två stater som styrs av judiska resp. islamiska extremister så att det inte skulle finnas någon plats för kristna i området.

Det politiska läge som enligt Younan bär skulden kan ju inte ha kommit som en meteor från himlen utan måste vara frukten av mänskliga beslut. Vems beslut är det då som ligger bakom? Att den andra intifadan planlades och startades av Arafat nämns inte med ett ljud. Inte heller får man veta att en stor del av palestiniernas lidanden på olika sätt beror på deras egna ledare, inte minst just på Arafat. Abba Ebans yttrande att palestinierna aldrig missat ett tillfälle att missa ett tillfälle kunde ha nämnts på något sätt men förbigås med kompakt tystnad. När man läser Younans yttranden som avgivits senare än boken så krackelerar den förståelse för israelernas situation – äkta eller ej – som boken ändå uttrycker. Bosättare, israeliska soldater, vägspärrar och – inte minst – den så kallade Muren ådrar sig hans alltmer energiska kritik. Behovet av en säkerhetsbarriär förbigås med tystnad.

Fredsförslag

När det gäller freden propagerar Younan med en sorts läpparnas proklamation för en tvåstatslösning som är tämligen lik den som erbjöds Arafat i Camp David och som denne då sade nej till. Dock finns det ett viktigt förtydligande i Younans fredsförslag, ett som man egentligen aldrig kom till skott med i Camp David nämligen de så kallade flyktingarna, en folkgrupp som nu med tredje generationen inräknad lär uppgå till mellan 3 och 4 millioner. Dessa skall enligt Younan ha full rätt att återvända.

Detta betyder att Younan i praktiken inte förespråkar den tvåstatslösning som han påstår att han vill se. Med arabisk folkmajoritet i nuvarande Israel torde varje tanke på ett separat Israel vara ett minne blott.

Younan eftersträvar alltså ett utplånande av Israel som judisk nation. Detta måste påpekas eftersom budskapet lindas in i långa och bitvis goda predikningar om kristen försoning vilket gör det aningen svårt att se vad det egentligen är som han strävar efter. Nyckelordet i sammanhanget är dock att freden och försoningen skall vara ”rättvisa”. A just peace – är målet. Vems rättvisa det är fråga om, vems krav det är som skall tillgodoses får man läsa noga för att förstå. Att resultatet blir just Israels utplåning är lätt att inse när man väl förstått vem som är anklagad och vem som är åklagare. Hamas och PLO har bägge just Israels utplåning som en evig förpliktelse inskriven i sina stadgar.

Talet om försoning, icke-våld och rättvisa blir alltså till sist en rökridå som skall dölja att judarna som folk åter skall jagas ut på flykt även denna gång till landet ingenstans. Lika lite som på Hitlers tid är några länder villiga att på en gång ta emot 4,5 millioner flyktingar eller ens delar därav. Men nu var det ju försoning som skulle ske. Då kan väl judarna bo kvar? Younan agerar som om Hamas och Hizbollah inte existerade. Så länge han inte också uttryckligen vänder sig till dessa med sitt tal om försoning blir det hela tyvärr bara ett spel för gallerierna, välment eller ej.

Sven Reichmann

Annonser
Explore posts in the same categories: Artiklar, Kyrkor, Politiken

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: