Sveriges Radio i frontlinjen av propagandakriget mot Israel? (2)

Exempel 2 – Bo Inge Andersson – Sveriges Radio i arabiska desinformationens tjänst

FÖRSTA VECKAN i mars 2002 har Sveriges Radios reporter Bo Inge Andersson förklarat klart och tydligt för hela svenska folket att Israels närvaro på delar av Västbanken och Gaza är jämförbar med den nazistiska ockupationen av Europas länder under 2:a världskriget.

Brevet nedan från en av lyssnarna är ett utmärkt dokument, som förklarar varför ett sådant resonemang är desinformativt och inte överenskommande med den historiska sanningen.

Det ska påpekas att jämförelsen mellan Israel och Nazi-Tyskland som likartade länder förekommer i all antisemitisk propaganda.

Enligt Simon Wiesenthal är sådana jämförelser sällan förekommande i Europas länder, utom i två länder som aldrig har gjort upp med sitt förflutna under Andra Världskriget – Sverige och Österrike. (Boken Rättvisa inte hämnd)

— — —

LYSSNARBREV

Till
Bo Inge Andersson

Tack för ditt svar på mitt e-brev. Jag uppskattar att du ville förtydliga vad du menade med att Israels närvaro på delar av Västbanken och Gazaremsan är en ockupation jämförbar med Tysklands ockupation av Europas länder under 2:a världskriget.

Det gör du genom att hänvisa till FN:s resolutioner 242 och 338. Läser man innehållet i 242 finner man inte något entydigt belägg för att kalla Israels närvaro på delar av nämnda områden för ockupation. Vad som kommer närmast en sådan formulering är nedanstående mening riktad som anmodan till Israel:

Withdrawal of Israeli armed forces from territories occupied in the recent conflict.

Observera att texten talar om ”territories” och ej ”the territories” vilket folkrättsligt kan tolkas som att Israel anmodas att dra tillbaka sina väpnade styrkor från ockuperade områden, men ej nödvändigtvis alla ockuperade områden .

I resolution 338 kan jag ej finna någon passage som entydigt ändrar på detta förhållande. Om Dina slutsatser vilar på antagandet att alla av Israels armé kontrollerade områden (till följd av sexdagarskriget) måste kallas för ockupation faller dessa om antagandet är falskt, vilket det är.

Även om så inte vore fallet och Israels militära närvaro i dessa områden entydigt och folkrättsligt kunde kallas för rätt och slätt ”ockupation” berättigar det inte dig att jämföra denna ockupation med tyskarnas ockupation. Inte heller segrarmakternas ockupation av Tyskland och Österrike efter andra världskriget är någon bra jämförelse av samma skäl som du menar att Baltikum inte är det.

Möjligen kan andra konflikter bilda en lärorik jämförelsegrund i det här fallet. Då menar jag konflikten i Nordirland, konflikten i Baskien (åtminstone den spanska delen), konflikten i Kurdistan, konflikten i Tibet (en miljon döda tibetaner utan ”onödigt” folkrättsligt hårklyveri från FN:s sida) m.fl.

Jag hoppas att jag med dessa mina synpunkter lyckas få dig att åtminstone tänka till en extra gång innan du ånyo tillgriper den bittert smakande analogin Tyskland – Israel i nästa nyhetsanalys framför öppen ridå .

Med vänlig hälsning
NN

— — —

BO INGE ANDERSSON presenterar sig med exemplet ovan – i sin tjänst vid Sveriges Radio – som en uppenbar antisemitisk propagandamakare. Återigen är frågan till SR:

– Vad har SR:s styrelse att säga om detta exempel på antisemitism, även om Andersson inte längre är kvar på SR utan finns på SVTRapport? Visst gäller klausulen om opartiskhet i Public Service-företaget fortfarande?

Annonser
Explore posts in the same categories: Massmedia, Politiken

Etiketter: , , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: