Sanningen om förgiftade brunnar, al-Durrah och Gaza

:: BITTE HAMMARGREN skriver i SvD (080605) artikeln Omer ger röst åt de röstlösa, vilket föranlett JULIUS GLASER följande reflektioner som tillsänts journalisten Hammargren.

Till/
Bitte Hammargren, Svenska Dagbladet

I artikeln på SvD/Kultur beskriver du Gazabornas problem av olika slag. Visst är det synd om dem, på många sätt.

Men du kommer aldrig så långt som att försöka förklara orsaken till eländet. För att citera Tom Friedman i New York Times den 4/6-2008:

”…after Israel quit the Gaza Strip in 2005, Palestinians, instead of building Singapore there, built Somalia and focused not on how to make microchips, but on how to make rockets to hit Israel.”

Men en mycket allvarligare sak är att du är okritisk, utan källkritik (åtminstone skriver du inget ifall du till äventyrs hade kontrollerat Omers påståenden) återger Omars uttalande:

”För fem år sedan, under den andra intifadan, sköts en av hans bröder ihjäl. – Han dödades på väg till skolan av sju kulor från en israelisk prickskytt. En kvinna försökte rädda hans liv, men hon dödades också. Det var den 18 oktober 2003, tidigt på morgonen.”

Det är i sig en oerhörd anklagelse. Hur vet du att det är sant? Omar är rimligtvis en part i målet.

Du skrev att ”Mohammed Omer – själv ättling till flyktingar från 1948”. Är han då mer trovärdig, menar du?
Jag är också ättling till flyktingar från 1945. Gör det mina uttalanden mer trovärdiga för det?
Efter varje krig finns många flyktingar. I Europa finns idag säkert minst 50 miljoner ättlingar till flyktingar. Det ser inte jag som en tillräcklig merit i sanningens tjänst.

Förra gången det begav sig att massmedia körde en drive mot de grymma israelerna som dödar barn med flit var när den lille pojken al-Durra dödades i sin pappas armar under en strid mellan palestinier och israeler. ”Israeler är blodtörstiga, det ser ni själva” tycktes inte minst de skadeglada svenska massmedia mena. Även SVT har visat filmsekvensen och då måste det ju vara sant, eller hur?

Nyligen har det visat sig att hela filmsekvensen troligen var fejkad (på engelska ”staged”) av palestinier, enligt en fransk domstol. Många av den fria världens massmedia har skrivit om nyheten från Frankrike, men i Sverige – där man ju har skrivit ganska mycket om det ”bestialiska mordet” – har det förbigåtts med en nästan total tystnad. Ifall du inte vet detta redan, läs t.ex. i den kanadensiska tidningen National Post, eller i den australiska News.com, eller i flera andra massmedia världen över.

Har du skrivit något om detta i SvD? Du ska ju bevaka Mellanöstern åt tidningen, har jag förstått.

Ännu tidigare predikades det från alla kyrkor och dåtidens massmedia att ”judarna har förgiftat våra brunnar”, därav pestepidemin som härskade i stora delar av Europa. ”Alla sa det, alla visste att det var sant” – förstås. Snart ledde det till överlagda massmord på judar.

Att många säger att 2 + 2 = 5 behöver inte betyda att det är sant. En seriös och ärlig journalist nöjer sig inte med dylika utsagor.

Nu har jag dessvärre inga illusioner att svenska journalister går ut journalisthögskolan med någon sorts hederskodex inpräntat i journalisthjärnan, där källkritik intar en framstående plats. Jag har sett för mycket av motsatsen, tyvärr. Men jag anser åtminstone att man kan kräva av äldre, erfarna journalister att de har lärt sig något på vägen. Har jag fel på den punkten också?

mvh,
Julius Glaser
mångårig SvD-prenumerant

Explore posts in the same categories: Frågor med svar, Massmedia

Etiketter: , , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: