Fakta förtigs när Israel kritiseras

Lisa Abramowicz har skrivit en mycket läsvärd kritik av Rädda Barnens och Svenska Kyrkans agerande, som finns med i gårdagens utgåva av Dagen. Fler bloggposter i ämnet finns här.


Rädda Barnen, Svenska kyrkans domkyrkoförsamling i Stockholm och Palestinagrupperna anordnade på den Internationella barndagen en stödkonsert för palestinska barn i israeliska fängelser. Jag hör till dem som är kritisk mot evenemanget. Inte för att jag missunnar palestinska ungdomar i fängelser stöd. Inte heller för att nödvändigtvis alla fakta (som fick stå oemotsagda) som serverades i Storkyrkan nödvändigtvis skulle vara felaktiga. Så behöver inte vara fallet.

Men relevanta fakta saknas i broschyrskörden i Storkyrkan om såväl ungdomarnas brott, som den enorma propaganda som palestinska barn och ungdomar utsätts för på Västbanken och Gaza. Broschyrer och flygblad som försökte nyansera bilden togs bort och en kvinna från stödkonserten talade högt om vilka papper som skulle gälla på trappan till Storkyrkan.

Rädda Barnen skriver ”barn” men menar i 99 procent av fallen tonåringar. Av de 334 palestinska ungdomar som för närvarande befinner sig i fängsligt förvar är 304 personer som är 16-18 år och 30 under 16 år. I Sverige är man straffmyndig vid 15 år, för övrigt.

Rädda Barnen skiljer inte på häkte och fängelse. Man glider över huvud taget vad gäller antalet fängslade.

Man ifrågasätter inte palestinsk ”undervisning” eller hjärntvätt i hätsk antisemitism. Observera, det är inte fråga om Israel-kritik. Detta hat mot judar, hyllning av ”martyrer” (självmordsbombare) och dödskult, genomsyrar såväl undervisningen från dagis och uppåt som barnprogram på palestinsk tv.

Andra former av missförhållanden är den hederskultur som riktar sig mot främst flickor i det palestinska samhället, och som också tigs ihjäl i sådana här sammanhang. Rädda Barnen till och med ändrar i beställda undersökningar för att försköna situationen.

Det som förbryllar mig är den omsorg som prestigefyllda organisationer som Rädda Barnen och Svenska kyrkan ägnar åt just de ytterst få palestinska ungdomar i israeliskt fängelse, då denna omsorg inte verkar vara relaterad till mängden lidande, antalet skadade, svältande eller dödade barn och ungdomar i världen. Varför?
[…]
Att Palestinagrupperna, trots betydande statligt stöd i mångmiljonklassen (eller kanske just därför), ägnar sig åt bojkott- och sanktionskampanjer mot Israel förvånar inte. Men att de får med sig andra stora och viktiga organisationer i samhället är märkligt och mystiskt.

Det är lite som att leta efter den förlorade pengen där gatlyktan lyser. Inte där mörkret råder.

Explore posts in the same categories: Artiklar, Kyrkor, Massmedia, Organisationer, Politiken

Etiketter: , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: