Svenska kyrkan bärare av stolt luthersk tradition

Dagens citat – del 27 (090112)

På Helles nattduksbord?

På Helles nattduksbord?

I en bloggpost med rubriken Heja Luther skrev Helle Klein

Luther är verkligen en häftig man – väldigt mänsklig i sina tvivel, kamp med Gud och sig själv och samtidigt med en underbar humor och starkt rättspatos.

Helle har hittat en passande förebild. Skåda Martin Luthers starka rättspatos, anno 1543:

Därför vet du, käre kristne, och tvivla inte därpå, att du näst djävulen icke har någon bittrare och farligare fiende än en rättrogen jude, som med allvar vill vara jude. Det gives i historien många exempel på, hur de förgiftat brunnar, stulit och lemlästat barn, såsom i Trient, Weissensee o.s.v.

Ty de arbeta inte eller göra tjänst hos oss, ej heller skänka vi något åt dem. Likväl äga de vårt gods och guld och äro därmed våra herrar i vårt eget land. Om en tjuv stjäl 10 gulden, så hänges han. Om någon rånar en person på gatan, halshugges han. Men om en jude stjäl 10 tunnor guld och rövar genom sitt ocker, är han nästan Gud själv.

De hålla oss fångna genom sitt ocker. Därtill smäda och förakta de oss för att vi arbeta och låta dem vara lata herremän. De äro alltså våra herrar, och vi äro, trots att vi äga landet, deras tjänare.

Vad skola vi kristna nu göra med det förkastade judefolket? Det är inte möjligt för oss att hava fördrag med dem, då de nu en gång äro hos oss, och vi känna till deras lögner och förbannelser, på det att vi inte må bliva delaktiga i alla dras lögner och smädelser.

För det fösta skall man bränna deras synagogor och skolor, och det som inte kan brinna bör övertäcks med jord, så att ingen människa kan se en sten därav till evig tid. Och det skall man göra till vår Herres och kristenhetens ära, å det att Gud må se att vi kristna inte tål sådana lögner, förbannelser och smädelser av Hans son. Ty vad vi hittills av okunnighet haft fördrag med, skall Gud förlåta oss. Men nu vet vi det och skulle vi trots det skydda och beskärma judarna, under det att judarna ljuga, smäda, förbanna och smäda Kristus hos oss, vore det liksom om vi själva togo del däri.

För det andra må deras hus förstöras på samma sätt. Ty de hålla på med samma sak därinne, som i sina skolor. Detta bör man göra, på det att de må veta att de inte äro herrar i vårt land, som de berömma sig av, utan fångar, såsom de utan uppehåll skria och klaga inför Gud…

För det tredje må man taga alla deras bön- och Talmudböcker, vari de lära sig sådant avguderi, lögner, förbannelser och smädelser.

För det fjärde bör man förbjuda rabbinerna vid livets förlust att fortsätta sin undervisning. Ty de hava förlorat rätten till sitt ämbetet, emedan de hålla de stackars judar fångna i Mose befallning.

För det femte att judarnas lejd upphävs. Ty de ha inte på landsbygden att göra, alldenstund de varken äro herrar, ämbetsmän, hantverkare eller något dylikt. De må stanna hemma.

För det sjätte att man förbjuder dem att ockra och tager ifrån dem alla deras pengar och föremål av silver och guld och förvarar det.

För det sjunde bör man åt unga och starka judar och judinnor giva slaga, yxa, hacka, spade, spinnrock och släde och låta dem tjäna sitt bröd i sitt anletes svett såsom de åt Adams barn förlagt. Ty det duger inte att de skola låta usla gojim arbeta i sitt anletes svett och de själva i lugn och ro skola frossa, allt under det att de berömma sig över, att de äro de kristnas herrar, utan det är nödvändigt att driva denna enda ondska ur dem.

Ni må icke låta dem njuta edert skydd eller lejd eller ha del i folkgemenskapen, ej heller må ni låta edra undersåtars pengar eller ägodelar genom ocker förhjälpa dem därtill. Jag vill genom dessa råd ha renat mitt samvete och är utan skuld.

Enligt mitt förmenande är följande det bästa: Skola vi bli kvitt judarnas smädelser och icke deltaga i dem, måste vi vara skilda och de må utdrivas ur vårt land. I sitt fädernesland torde de tänka att det är inte mer nödvändigt att skria och ljuga över oss inför Gud, att vi hålla dem fångna och ej heller skola vi klaga, att de besvära oss med sitt smädande och ocker.

Om jag hade makt över judarna såsom våra furstar hava, så skulle jag på detta sättet förfara med dem. Så har, hoppas jag, genom denna min lilla skrift en kristen, som icke har lust att bliva jude, möjlighet att icke endast väl försvara sig mot de förblindade, giftiga judarna, utan han måste även bliva en fiende till judarnas ondska, lögner och förbannelser och förstå att deras tro icke endast är falsk, utan att de förvisso äro besatta av djävulen. Kristus vår Herre omvände dem av barmhärtighet och behålle oss i sin bekännelse, vilken är det eviga livet, fast och orubbligt. Amen.

Historikern Kristina Nordqvist skriver

Adolf Hitler skriver i Mein Kampf uttryckligen att han anser att Martin Luther var en av världens stora män. Hitler använde ofta samma argument om judarna som lögnare i sina tal, när han skrek inför massorna om Judelügen och Judeschwindel. Samma argument användes av propagandaminister Goebbels. Historieforskare pekar på Martin Luthers propagandaskrift som en karta för Hitlers utrotningsprogram och som världens första antisemitiska verk.

Men inte bara Hitler beundrade Martin Luther. Många av kyrkans män i Tyskland drev en öppet antijudisk hatkampanj och hänvisade återkommande till Luther. Biskop Martin Sasse, en ledande protestant, skrev i en nyutgåva av Luthers hatskrift mot judarna kort efter iscensättandet av Kristallnacht att han applåderade brännandet av synagogor: ”Den 10 november 1938, på Luthers födelsedag, brinner kyrkorna i Tyskland”. Biskop Sasse skrev att nu straffade Adolf Hitler judarna för kristusmordet i en gudsvälsignad befrielse av det tyska folket. Han ansåg att tyskarna borde hylla Martin Luther, vilken hade varnat sitt folk för judarna, som den störste antisemiten av sin tid.

Enligt Svenska Kyrkan är däremot Luther missförstådd:

Luther var inte i modern mening antisemit eller judefientlig (som detta ord blivit synonymt med). Han menade inte att judar är födda med föraktliga egenskaper och utgör en lägre stående ras. Luther skrev förvisso en bok om judarna som heter ”Om judarna och deras lögner”. Men jag menar att det är viktigt att komma ihåg att när Luther skrev boken om judarna tre år före sin död, så var det för att ”försvara” sig mot vad han menade var judarnas falska läror och hädiska uttalanden om Kristus. Boken är i grunden en teologisk stridsskrift mot främmande tro.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Explore posts in the same categories: Artiklar, Kyrkor, Litteratur, Look who is talking, Massmedia

Etiketter: , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: