Ligger Malmö och Trelleborg i Syrien?

Vi i Sverige har länge odlat en självbild av vårt land som moralens och frihetens hemvist på jorden. Ett land som står upp för allas rättigheter oavsett kön, religion, eller ras. Ett land som minsann inte viker sig för någon. Det är nog många som dåsat trygga i den förvissningen, och som nu yrvaket märker att Sverige anno 2009 i vissa avseenden har betydligt mer gemensamt med Syrien och Iran än, säg Tyskland.

Det är inte helt lätt att ta till sig bilden av det nya Sverige som tonar fram. Fast egentligen var det nog snarare vår moraliska självbild som var en illusion. Ty Sverige har ändå sedan transiteringen av nazityska soldater till Norge uppvisat en skrämmande servilitet mot diktaturer i vår närhet, och en nästan brottslig godtrogenhet mot rörelser och ideologier som utsläcker friheten närhelst de har makt till det.

Så därför borde egentligen inte judarna i Sverige vara förvånade över att vårt land tillhör de där antisemitismen växer snabbast i Europa. De borde inte vara förvånade över att deras församlingshus brandhärjas och förses med burkar märkta Cyklon B, att de knappast längre vågar visa sin Davidsstjärna offentligt, att man inte längre kan samlas till stöd för den judiska statens rätt att existera på grund av hotfulla mobbar som kastar raketer och stenar och skanderar ”Hitler, Hitler”.

De bör kanske heller inte vara förvånade över att moraliskt elastiska politiker i Malmö lägger sig platt för dessa grupper genom att låta en Davis Cup-match mot Israel spelas inför tomma läktare. Att det var ett politiskt beslut som togs erkändes villigt av en V-ledamot i fritidsnämnden. Den mycket ihåliga hänvisningen till polisen har redan tillbakavisats som bluff av polisen själv. Malmös politiska majoritet vill helt enkelt föra egen utrikespolitik och markera sin avsky mot Israel. Säkert vinner man en hel del röster i nästa val genom denna flört med gatans parlament. Det hela blir så mycket tydligare när man minns att Malmös kommunalråd för några år sedan på frågan om vem han avskydde mest i världen svarade ”Ariel Sharon”. Inte blodiga diktatorer som Saddam Hussein eller Nordkoreas Kim Jong Il, inte Irans Hitlerbeundrare Ahmadinejad – utan förre premiärministern i Israel, Mellanösterns enda demokrati. Nu har kommunalrådet chansen att leka utrikesminister och förolämpa Israel, och han tänker inte missa den.

Nu har också ett israeliskt taekwondolag tvingats ställa in sitt deltagande i en turnering i Trelleborg, eftersom en grupp per mejl och telefon hotat att ”göra upp räkningen med er med anledning av kriget i Gaza”. Givetvis är kriget i Gaza inte en anledning utan en förevändning. Vissa grupper vädrar helt enkelt morgonluft; man hatar Israel och man ser att våld och hot om våld är ett utmärkt effektivt sätt att få som man vill i Sverige. Precis som man gör i diktaturer överallt.

Kommunledningens agerande är givetvis förödande för Malmös anseende som spelplats för framtida internationella evenemang och även för Sveriges anseende i stort. Även de som inte bryr sig om Israel eller judarna har anledning att känna stor oro över att Sveriges dagar som en rättsstat med trygghet för alla dessvärre är över.

Bengt-Ove Andersson
Generalsekreterare i Samfundet Sverige-Israel

The Campaign Dossier: Kommunikation: (V) går på offensiv!
Mr D Frihetsblogg: Är socialdemokratin numera rödbrun?
Mellanöstern Aktualia mm: Yttrande- demonstrations-och inresefrihet
Skånska Dagbladet: Hot fick idrottslag att stanna hemma
Frihandelsministern: Tennisbojkott
Från huvudstad till världsstad: Jag hoppas att matchen spelas inför storpublik i Malmö
Ilya Meyer: Sverige 2009: Ingen tid för demokrati
Dick Erixon: Bojkotta Malmö
Gulan Avci: Malmö Kapitulerar
Johan Ingerö: Grumliga vatten
Olle Schmidt: Dubbelfel för Vänstern i Malmö

SVT Sydsvenskan SVT SvD Barometern TrA KrB YA

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Explore posts in the same categories: Artiklar, Massmedia, Politiken

Etiketter: , , , , , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: