Att kassera historien och Jerusalems parker

Här följer en översättning av en artikel ur Commentary Magazine från i måndags. Det finns tydliga likheter mellan det artikeln tar upp och den bisarra kampanj som bl a Diakonia och socialdemokraten Lars Dahlberg drivit mot spårvägsbygget i Jerusalem. Se även vårt inlägg om Tempelberget.

Att kassera historien och Jerusalems parker

av Jonathan Tobin

Var som helst förutom i Jerusalem, skulle tanken på att städa upp nergångna stadsområden och ersätta dem med parker och andra grönområden som framhäver det historiska arvet inte vara en kontroversiell tanke. Men bara att bereda plats för en sådan park – även i de fall så varken individer eller markägare blir av med mark – anses inte enbart vara diskutabelt i Israels huvudstad, utan rent av ett utfall av kulturimperialism.

Detta var det budskap som förmedlades i en förstasidesstory i söndagens New York Times. För en generation sedan, efter stadens återförening 1967, byggde filantroper och Jerusalemstiftelsen, ledd av den dåvarande borgmästaren Teddy Kollek, promenadstråk och parker som förskönade Jerusalem. Men på den tiden rådde ett samförstånd, även om Israels överhet över Jerusalem formellt inte erkändes av större delen av världen, om att judarna knappast skulle låta staden delas igen, och om att denna sorts aktiviteter var av godo.

Men idag talas och skrivs det om skapandet av en arkeologisk park och besökscenter på den plats där Kung Davids stad låg, som vore det Disneykoncernen som asfalterade självaste paradiset för att anlägga en parkeringsplats åt Den Helige Musse Pigg.

Utgrävningar i Kung Davids stad.

Utgrävningar i Kung Davids stad.

Vissa kritiker av de aktuella utvecklingsplanerna i Jerusalem låtsas som att detta drivs på av politiskt influerad vetenskap. Men sanningen är raka motsatsen. Forskare såsom Eilat Mazar – som ledde utgrävningarna av Kung Davids stad och upptäckte vad som mycket väl kan ha varit grunden till den israelitiske kungens palats – avtäcker helt enkelt den historiska sanningen om området, en sanning som några vill gömma undan. Som Mazar sa till mig när jag intervjuade henne 2005, ”När jag började utgrävningarna var det som att jag inte hade skrivit någonting. Nu kommer stenarna tala, inte jag.” Och talar gör de. Hennes arbete ryckte undan mattan för dem som vill låtsas att Jerusalem inte var en viktig antik stad, eller att Kung David aldrig existerat.

Den verkliga skandalen i Jerusalem är inte israelernas fullkomligt legitima aktiviteter med syfte att ge platsen dess riktiga historiska erkännande, utan palestiniernas och deras påhejares aktiviteter för att förneka de historiska banden mellan denna stad och det judiska folket. Den omfattande vandalisering av Tempelberget som utförts av den muslimska förvaltningen, vid vilken antikviteter slängts som sopor, är något omvärlden borde protestera högljutt mot. Men i fredens namn är till och med den israeliska regeringen ovillig att höja rösten. Det verkar som att det enda historiska arv som inte är värt att bevaras är det judiska folkets.

SvD 2 3 4 DN 2 HD 2 Expressen Dick Erixon VG 2 Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Explore posts in the same categories: Artiklar, Organisationer, Politiken

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: