Så planerade Abbas att dra sig ur fredsförhandlingarna

Mahmoud Abbas, Palestinska myndigheten

Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas förtjänar en eloge. Hans trick ser ut att lyckas. I två år vägrade han att fredsförhandla med Israel, inkl. under nio månader av byggstopp för bosättningar på judiskägd mark på Västbanken. Han kom till förhandlingarna först den 1 september när det endast var drygt tre veckor kvar av byggstoppet. Nu hotar han att lämna fredsförhandlingarna med Israel om inte tiomånadersstoppet förlängs, vilket är nära politiskt omöjligt för den israeliska regeringen efter en lång period av obesvarade eftergifter. Bakom det palestinska agerandet finns en ovilja att nå en slutlig fredsuppgörelse med Israel. Det förklarar varför Abbas avvisat tidigare fredserbjudanden där frågorna om bosättningar, gränser och Jerusalem varit nästan lösta, samt vägrat komma till förhandlingarna förrän i elfte timmen, så att skulden för haveriet läggs på Israel.

DEN PALESTINSKA TAKTIKEN FÖR ATT SLIPPA FREDSFÖRHANDLA

Mot bakgrund av hur han har agerat beskriver vi nedan hur många bedömare menar att Abbas resonemang med sig själv kan ha sett ut för att hitta ett sätt för den Palestinska Myndigheten att dra sig ur fredsförhandlingarna:

Målet är att slippa bli den palestinske ledare som hamnar i de arabiska historieböckerna som den som slöt fred med den judiska staten. Det som hände Egyptens president Anwar Sadat efter fredsavtalet med Israel 1979 har ingen glömt, och islamistgruppen Hamas skulle kunna utmåla dig som förrädare. Därför struntar du i alla fredsförslag du får, om de så uppfyller över 99 procent av dina krav. När du erbjuds fredsförhandlingar för att ta upp alla utestående konfliktfrågor, så ställer du som villkor att alla dina krav ska vara uppfyllda redan innan ni sätter er ned och förhandlar. De ska helst vara politiskt omöjliga för motparten att uppfylla, särskilt mot bakgrund av att du inte tänker ge något i utbyte. När så motparten till slut går med på nästan alla dina förhandskrav fortsätter du att vägra förhandla, med hänvisning till att någon aspekt av dina mest omöjliga krav fortfarande inte uppfyllts. Du kan då belåtet luta dig tillbaka och låta omvärlden sätta press på din motpart, som får bära skulden för att förhandlingarna inte kommer igång. Du har ju skickligt skapat intrycket att du är den ”svagare parten”, vilket dessutom garanterar miljardinkomster i utländskt bistånd, och därmed möjligheten att fortsätta status quo (dvs att vägra fred med Israel) utan konsekvenser.

Nästa steg är att få motparten att helt förlora hoppet om att det går att nå fred. Det gör du genom att påminna om att du inte ändrat ståndpunkt i det som är själva orsaken till konflikten: du meddelar att du ”aldrig” tänker erkänna den judiska staten. Dessutom propsar du på det för motparten omöjliga kravet att alla ättlingar till de som flydde det krig som din sida var med att starta, ska få flytta till Israel, så att den judiska staten garanterat försvinner ändå.

Snart är det dags för det dödande slaget mot hotet om att behöva sluta fred med Israel. När motparten, som väntat i två år, inte längre kan fortsätta att förgäves göra eftergifter utan att riskera att kollapsa, så är det dags att slå till. Idealiskt är det om du vet exakt från vilken tidpunkt motparten inte längre tänker fortsätta att göra obesvarade eftergifter. Dvs den tidpunkt då det är politiskt omöjligt för motparten att fortsätta ge efter. Motparten har talat om september. Det är precis det perfekta ögonblicket att säga att du nu gärna börjar förhandla. Du kan då kamma in omvärldens beröm och tacksamhet, och se på hur din motpart, som inte längre kan fortsätta med obesvarade eftergifter, får skulden för att ha havererat förhandlingarna som du nu säger, efter två år av vägran, att du är intresserad av. Allting brakar ihop, och hotet om att behöva sluta fred med Israel är undanröjt.

Precis så har den Palestinska Myndigheten agerat. Vi har förklarat detta i detalj i tidigare inlägg. Där finns också länkar till källor:

> Bosättningarna är ett palestinskt svepskäl för att slippa förhandla
> Billig svensk mediekampanj om bosättningarna – de är lagliga, men omtvistad förhandlingsfråga

HADE KUNNAT UPPNÅ SINA MÅL FÖR TVÅ ÅR SEDAN

Låt oss kortfattat visa hur ovanstående taktik har använts. Först struntade den Palestinska Myndigheten i den förra israeliska Olmert-regeringens fredserbjudande i september 2008 om en egen stat på 99,3 procent av områdena och en lösning som innebar delat styre i Jerusalem. Den föreslagna palestinska staten skulle dessutom vara helt fri från bosättningar, eftersom parterna redan kommit överens om att den framtida gränsen skulle läggas så att bosättningarna hamnar på den israeliska sidan av gränsen, i utbyte mot att israelisk mark överförs till den palestinska sidan.

Men palestinierna vägrade ändå att diskutera fredserbjudandet eller att komma med egna förslag. Abbas fortsatte att vägra i två år. Den 1 september i år, tre veckor innan byggstoppet hävs, gick han så äntligen med på att sätta sig i förhandlingar, och detta trots att moratoriet inte gäller Jerusalem. Abbas visste att byggstoppet på Västbanken, som varat i 10 månader ända sedan november 2009 skulle hävas idag den 26 september. Han ville inte riskera att få skulden för de uteblivna förhandlingarna, utan gav sig in i leken i elfte timmen. Han visste att hävningen av byggstoppet idag skulle ge honom ett perfekt svepskäl att kunna lämna de nyss startade förhandlingarna, och lägga skulden på Israel för att de brakat ihop. Och på köpet har han kunnat inkassera omvärldens goodwill för sin senkomna ”förhandlingsvilja”, och mångmiljardbelopp i nytt bistånd. 

Om den Palestinska Myndigheten hade varit genuint intresserad av fred med den judiska staten och av att ta ansvar för byggandet av en självständig palestinsk stat (och därmed sluta att leva på bidrag från utlandet) så hade Abbas godtagit fredserbjudandet redan för två år sedan. Eller åtminstone fortsatt att förhandla, inte minst när byggstoppet infördes för tio månader sedan. Obama anser ju att det är möjligt att nå en fred på ungefär ett år. Men det hade som sagt krävt verklig palestinsk fredsvilja och mod att stå upp mot fredens fiender i det egna lägret.

Det finns tecken på att världssamfundet börjat genomskåda Abbas taktik. USA pressar nu Abbas att fortsätta förhandlingarna, och Abbas sade på söndagskvällen att han antagligen inte lämnar fredssamtalen omedelbart när byggstoppet hävs, enligt nyhetsbyrån AP. Samtidigt har Israels premiärminister Benyamin Netanyahu uppmanat till återhållsamhet i bostadsbyggandet.

Ex, SvD, 2, DN, DN, Svt, Gp, Dag, Syd, 2, DN, SvD, Gp, Syd, Dag, 2, 3, St, Ab, Gd, Vlt, Blt, DN, 2, Svd, 2, 3, 4, 5, Dag, 2, 3, 4, 5, 6, Gp, 2, 3, 4, 5, Syd, Svt, 2, Vg, 2, 3, 4, Vl, 2, Tv2, 2, 3, S, C, 2, St, 2, 3, Ab, 2, , 2, Ek, 2, 3, Gd, Db, Blt, 2, Vlt, 2, 3, Sr, 2, 3, 4, 5, , 2, B, 2, N24, A, Ös, Smp

Läs också:
Bosättningarna är ett palestinskt svepskäl för att slippa förhandla
Erik Svansbo: Bedrägligt fokus på bosättningar
Billig svensk mediekampanj om bosättningarna
Israel väntas få kompromissa igen
Kim Milrell: Fixering vid byggstopp medan Israel bombarderas från Gaza

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Explore posts in the same categories: Artiklar, Look who is talking, Politiken

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.


%d bloggare gillar detta: