Posted tagged ‘flyktingar’

Lögnen om ”judisk kolonialism” (BILDER)

24 december 2009

Den 15 december publicerades följande text på den engelska bloggen Point of no return. Kvinnan bakom bloggen är journalist och fyrbarnsmor. Hon är född i Storbritannien, men båda hennes föräldrar är judiska flyktingar från Bagdad. Av de ca 150.000 judar som för drygt 60 år sedan bodde i Irak återstår idag färre än tio.

I många av samtalen kring Mellanöstern förekommer en utbredd myt om att judar är inkräktare från Europa och USA – vita västerlänningar som kommit för att ”kolonisera” och ”stjäla land” från den ”ursprungliga” palestinska befolkningen vilka den rätteligen tillhör. Denna myt, som hämtar kraft från marxistisk terminologi, fick ökad legitimitet efter 1967 när Israel annekterade Östra Jerusalem och ”erövrade” Västbanken. Idén om ”ockupation” och bruket av ordet ”bosättare” förstärker idén om israelisk ”kolonisering” av ”arabiskt” land.

Kibbutzen Kfar Etzion strax sydväst om Betlehem (på det som idag beskrivs som ”ockuperad” mark) hette från början Migdal Eder. Den grundades 1927, och en stor andel av grundarna var judiska flyktingar från Jemen.

(mer…)

Annonser

Om vräkningarna i Jerusalem ur ett bredare perspektiv (med bilder)

17 september 2009

Oded Meiri inleder med några exempel från förra månadens svenska medierapportering kring vräkningen av två familjer i stadsdelen Sheikh Jarrah i Jerusalem.

Hans text följs längre ned av en artikel ur tidningen Shalom över Israel, skriven av den svenske journalisten Paul Widén, bosatt i Jerusalem, som tillför viktiga perspektiv som ofta saknades i rapporteringen. Först Oded Meiri:

Ibland vinklas nyheter på så vis att enbart den arabiska synvinkeln skildras, inte den israeliska. Ett exempel på detta fanns i svenska tidningar under mitten av augusti. Två arabiska familjer, som i 50 år bott i den östra delen av Jerusalem, vräktes på order av Israels Högsta Domstol. Familjerna Hanoun och Ghawi bodde i stadsdelen Sheikh Jarrah.

28 maj 1948 - den judiska flickan Rachel Levy (7 år) flyr från en gata med brinnande byggnader då araberna plundrar Jerusalem efter stadens kapitulation.
28 maj 1948 – den judiska flickan Rachel Levy (7 år) flyr från en gata med brinnande byggnader då araberna plundrar Jerusalem efter stadens kapitulation.

(mer…)

De bortglömda flyktingarna (VIDEO)

09 augusti 2009

Jag såg nyligen att filmen The Forgotten Refugees, som handlar om de judiska flyktingarna från arabvärlden, finns utlagd på YouTube i fem delar. Den är tyvärr inte textad.

Ett fel har smugit sig in i slutet av del 5. Med hänvisning till Maurice Roumani anges antalet judar i Libanon 1944 ha varit 38.000. Korrekt siffra ska vara 5.000.

En annan utmärkt källa till information om judar från arabvärlden är den brittiska bloggen Point of no return, som jag omedelbart lägger till i bloggrollen. Lyn Julius, kvinnan bakom den bloggen, hade förra sommaren en artikel i The Guardian.

(mer…)

Refuserad debattartikel

04 augusti 2009

Som svar på en debattartikel i Sydsvenskan skickades nedanstående replik. Den refuserades, och publiceras därför här:

Tore Persson har rätt i att Europa har en obetald skuld i Mellanösternkonflikten, men sedan tryter insiktsfullheten.

Visst hade det inneburit någon form av rättvisa om Europa upplåtit land åt en judisk stat. Europa stod för de värsta förföljelserna, och har drivit miljontals judar på flykt. Min fars föräldrahem i Ungern är stulet, de flesta släktingar mördade. Inte ett öre har Ungern betalat i kompensation. Två foton är allt som återstår. Enbart de fastigheter som Polens 3 miljoner mördade och fördrivna judar bestals på är idag värda 30-40 miljarder dollar, så något borde väl Europa kunna bidra med, eller? Frågan är ju vart ungrarna skulle tagit vägen om man upprättat en judisk stat i Ungern. Det är hur som helst för sent nu.

(mer…)

Tvåstatslösningen

25 juli 2009

Det råder delade meningar om nyttan av den s k tvåstatslösningen. Om en fredlig lösning överhuvudtaget är möjlig, är detta då rätt väg att gå? Här följer ett inlägg i debatten av Raphael Israeli. Han kom till Israel som flykting från Marocko vid 14 års ålder, och är idag professor i Mellanösternstudier vid Hebrew University i Jerusalem. Originaltexten, på engelska, återfinns här.

Tvåstatslösningen

Som regel talar man om att etablera en stat för en nation som behöver och förtjänar det, men som inte uppnått det målet. Att tillgodose det behovet, är det tänkt, ska medföra fred och stabilitet till allas belåtenhet. Men i fallet med Israel och palestinierna, där detta recept blivit så populärt att alla upprepar det som ett mantra, saknas de nödvändiga ingredienserna, och det kan därför inte erbjuda någon lindring. För inte bara finns redan fler än två stater för två nationer, anpassade för att tillgodose både judars och arabers nationella behov, utan det visar sig att problemet inte är avsaknaden av två stater, eller ens behovet av dem, utan snarare behovet av att öppna ögonen för verkligheten och kalla saker och ting vid deras rätta namn.

(mer…)

Arabisk ovilja omöjliggör ”tvåstatslösningen”

21 juli 2009

Det mest omhuldade receptet för varaktig fred i Mellanöstern är den s k tvåstatslösningen, dvs att en palestinsk stat, grovt omfattande merparten av Västbanken samt Gazaremsan, upprättas jämte Israel. Huruvida det receptet har någon utsikt att skapa fred är omtvistat, men vi ska återkomma till frågan inom kort.

Däremot råder det inget tvivel om vad som idag, och sedan drygt 70 år tillbaka, står i vägen för en tvåstatslösning – nämligen arabernas upprepade vägran. För 70 år sedan ville araberna inte acceptera en tvåstatslösning, eftersom de trodde sig kunna vinna en militär seger. Idag vägrar de till följd av omvärldens inställning. Ju längre konflikten fortgår, desto mer pengar väller in till palestinierna. Situationen är bisarr – för varje palestinskt ‘nej’ till en tvåstatslösning sätts mer internationell press på Israel. Och målet är och förblir detsamma som tidigare, vilket palestinska politiker gång på gång upprepar – ingen judisk stat.

(mer…)

Lögn eller inkompetens, Helle Klein?

29 maj 2009

Ingen historiker har någonsin gjort ett sådant påstående. Inte ens palestinska historiker. Det har aldrig tidigare hörts. Men i dagens Aftonbladet kommer ett ”scoop”. Den politiska chefredaktören Helle Klein skriver följande när hon ska förklara vad ”naqba” betyder:

”den stora deportationen av 700 000 palestinier i samband med att staten Israel bildades”

Aftonbladets Helle Klein

Aftonbladets Helle Klein

Påståendet är av samma typ som dem som går ut på att 11-septemberattackerna var ett insiderjobb eller dem som hävdade att den första månlandningen var inspelad i en TV-studio. Dvs en dårpippi-lögn. Även de mest radikala ”nya” Mellanösternhistorikerna uppger att mellan 80 och 90 procent av de palestinska araber som flydde det nyfödda Israel 1948 och flyttade till de invaderande fiendeländerna gjorde det på eget bevåg och efter uppmaningar av palestinska och arabiska ledare (se exempel längst ned). Detta utan att överhuvudtaget ha varit i närheten av en israel, och trots att Israel uppmanade dem att stanna kvar. Endast 10 procent (och enligt de mest radikala upp till högst 20 procent) av de som flydde ska ha tvingats att evakuera i samband med kriget, på order av israeliska soldater. Helle Kleins påstående är alltså hisnande, och tidningen bör publicera en ursäkt och en rättelse.

Det är också lögn att påstå att palestinska araber flydde ”i samband med att staten Israel bildades”. De flydde på grund av och i samband med det krig som de palestinska ledarna startade mot Israel dagen efter dess självständighetsdag, tillsammans med Egypten, Syrien, Libanon, Transjordanien och Irak, med understöd från Saudiarabien och Jemen. Utan den arabiska invasionen hade det inte funnits en enda flykting. Arabländerna ockuperade det som skulle ha blivit en palestinsk stat under de kommande 19 åren, samt stora delar av Jerusalem.

ARABERNA DEKLARERADE ÖPPET ATT DE TÄNKTE BEGÅ FOLKMORD PÅ JUDARNA

Det ska också påpekas att den arabiska sidan inte tillät någon jude att fly. Alla civila judar som påträffades ställdes upp och arkebuserades på fläcken. De judar som inte hann fly mördades omedelbart. Här handlade det inte om individuella övertramp från enskilda befälhavare. Så gick det till när de arabiska invasionsarméerna och palestinierna rensade hela Gamla Staden i Jerusalem på judar i kriget, samt i Judéen-Samarien (sedermera omdöpt till Västbanken av Jordanien) samt i Negev. Araberna fördrev eller mördade alltså 100 procent av judarna i dessa områden. Den arabiska sidans klart uttalade syfte med kriget var att genomföra ett folkmord samt att utplåna Israel. På köpet stoppade de också skapandet av en palestinsk stat. Som tur var vann Israel och överlevde folkmordsförsöket, som var en uppföljare till Adolf Hitlers insatser bara några år tidigare (med vilken palestiniernas ledare Hajj al-Amin Husseini kollaborerade). Israel hade de största förlusterna. Hela 1 procent av den israeliska befolkningen hade dödats av araberna i kriget, vilket i dagens Sverige skulle motsvara 90.000 människor. Ca. 850 000 judar fördrevs från arabländerna, och berövades sina ägodelar. Tusentals mördades också i pogromer mot judar i arabländerna.

(mer…)