Posted tagged ‘propaganda’

Selektiv nyhetsrapportering i svenska massmedia

12 januari 2011

Det regnar Kassamraketer över södra delen av Israel.Terroristerna från Gaza skjuter varje dag mot israeliska städer  med syfte att träffa civila som bor där. Några israeler skadades, en gästarbetare från Thailand skadades svårt.
I nyhetsrapporteringen nämndes inget

506 raketer/granater avlossats från Gaza sedan kriget  , få rapporterade i svenska media. (Sderot Media center)

Dagens eko  i SR med Cecilia Udden, som brukar rapportera om israeliska ”övergrepp” är helt tyst. Häromveckan återkom ”ship to Gazas” flaggskepp Mavi Marmara till Istanbul. 50.000 Palestinaanhängare tog emot henne med rop”Död åt Israel”.

 Huvudtalaren som eldade massorna var en svensk medborgare, och vänster-riksdagskandidat, Dror Feiler.  F.d.  israelisk medborgare  som ägnat sitt liv åt kamp mot Israel.Dagens Eko hade reportage om händelsen, men nämnde inget om att en svensk medborgarevar
en central figur i demonstrationen. 

Jag ringde redaktionen på Dagens Eko och frågade varför de rapporterade om detta. Svaret var att vi inte var på plats och såg honom. Jag sa till dem att många israeliska tidningar rapporterade om honom. Då fick vi svar att Dagens Eko inte känner till om israeliska tidningar rapporterar sanningen och dessutom var det inte intressant att rapportera om Dror Feiler.

(I andra sammanhang som t.ex. rapportering om ”Ship to Gaza” intervjuades Dror nästan varje dag.)

  • Kongressledamoten Gabrielle Giffords från Arizona in USA sköts och skadades svårt förra veckan. Hon är av judisk börd. Hos mördaren hittade polisen video där han deklarerade att hans favoritbok var ”Mein Kampf” av Adolf Hitler”.Massmedierna i världen spekulerade om möjligheten att han var antisemit. I svenska massmedia nämndes inte att kongressledamoten var judinna. Varför kan man spekulera?
  • Valet i södra Sudan fick bred plats i våra massmedia. Men det nämndes inte att invånare i södra Sudan är kristna som förföljes av regering och rebeller från norra Sudan som är muslimer.
    Intressanta fakta som stämmer med liknande förföljelser i Egypten och Irak.
  • Listan kan göras lång.
    TTs rapportering från Mellanöstern är snedvriden med syfte att väcka ilska mot Israel. 

     Men huvudfrågan är: varför är svenska medias rapportering så selektiv?
    Är det nyhetsrapportering som SR och andra bedriver eller är det  kvalificerad opinionsbildning?
                                                                                                                                                                                                         Oded Meiri

    Dagens propaganda mot Israel bygger på flera felaktiga påståenden.

    10 januari 2011

    Det är viktigt att påpeka,att Palestina egentligen var ett avfolkat och övergivet landområde under turkisk överhöghet.

    Först under åren 1900 – 1930 tog en stor arabisk emigration farten.
    Detta pga jordbruks- och även industriell utveckling som följde med ökningen av den judiska befolkningen.
    Så skrev t.ex
    Mark Twain som besökte Palestina år 1867

    Ett öde land vars jord är bördig så det förslår,men i vilken bara ogräs växer – tysta sorgliga vidder….
    Här råder ett ödslighet som inte ens fantasin förmår fylla med det som hör till liv och aktivitet. Vi nådde Tabor utan missöden…
    Vi såg inte en mänsklig varelse under hela färden..
    Det fanns knappast ett träd eller en buske någonstans. Till och med olivträdet och kaktusen, dessa den värdelösajordens följeslagare, hade så gott som helt övergivit landet.

    Så kan vi läsa i Modern Science in Bible Lands,NY,1890 s 449f (Orden skrivna av prof Sir John William Dawson år 1888)

    Ingen nation har intill denna dag lyckats etablera sig som en nation Palestina. Vare sig nationell samling eller nationell sammanhållning har slagit ro här. Det brokiga skara av fattiga stammar som hållit här har enbart uppträtt som gäster, tillfälliga jordägare,uppenbarligen i väntan på dem som har evig äganderätt till marken

    När delningen av Palestina röstades igenom FN i November 1947,
    förkastade araberna genast  beslutet. Inom Palestina började väpnade attacker mot judarna.

    Araberna förberedde sig till krig medan judarna ovillkorligen accepterade FN:s beslut. Redan innan den stora arabiska invasionen började i maj 1948 angrep arabiska militära förband  judarna

    Avslutningsvis vill vi påpeka, att idag finns det onekligen en arabisk nation i delar av Palestina,nation med egen identitet.
    Även om de flesta palestinier bor i Jordanien,där de är i majoritet, så finns det anledning att beakta och förstå fakta på marken. Dessa fakta talar för att Palestinas araber torde återkomma till det som de så envetet förkastat under många decennier- acceptans av en judisk stat sida vid sida med en palestinsk statsbildning.

    Billig svensk mediekampanj om Ikea och bosättningar

    23 juni 2010

    BOSÄTTNINGARNA ÄR LAGLIGA – MEN OMTVISTAD FÖRHANDLINGSFRÅGA

    När man tittar på internationell rapportering om bosättningar och jämför med den svenska framgår det hur primitiv och nästan besatt bevakningen är hos oss. Medan det i internationell press framgår att bosättningarna och gränserna på Västbanken är en förhandlingsfråga för fredsprocessen, så fortsätter svenska så kallade mellanösternkorrespondenter att förfasa sig över att bosättningarna fortfarande existerar. Svenska journalister struntar i att Israel flera gånger föreslagit en lösning. Man öser på om att bosättningarna skulle vara ”olagliga” trots att FN står bakom en förhandlad lösning om dem, och att de ligger på judiskägd mark. Internationell lag slår dessutom fast att Israel har rätt till delar av Västbanken i varje framtida fredsuppgörelse (se nedan).

    I svensk mellanösternrapportering anses det som nyhetsvärdigt att förfasa sig om påstådda hemskheter med bosättningarna nästan varje dag. Idag är det Ikeas leveranspolicy (trots att israeliska chaufförer inte får resa in i palestinsktkontrollerade delar av Västbanken, så vad är nyhetsvärdet?). Imorgon är det något annat som Sveriges Radios Cecilia Uddén retar upp sig på, trots att hon brukar kunna bättre. Det finns många problematiska aspekter som man kan kritisera, men bosättningarna kan ju inte bara försvinna imorgon. Och de ska inte försvinna imorgon. De är föremål för förhandlingar i en slutlig fredslösning mellan parterna, oavsett hur många gånger svenska medier gör ett mediedrev om saken. Till det ska läggas att Israel flera gånger föreslagit en slutlig fredsuppgörelse (senast 2008), medan palestinierna lika många gånger har lämnat förhandlingsbordet. I det läget är det direkt oärligt av svenska medier att hamra på som om så inte var fallet.

    Både palestinier och israeler har kommit överens om att göra en utväxling av mark. Palestiniernas president upprepade detta så sent som för en månad sedan. Den framtida gränsen mellan Israel och en palestinsk stat kommer att läggas så att palestinierna får en del av israeliskt territorium, i utbyte mot att Israel får bosättningarna som ligger nära gröna linjen. Så sent som i september 2008 erbjöd Israels förra regering en slutlig fredsuppgörelse som innebar att palestinierna skulle få 99,3 procent av de aktuella områdena efter utväxling av mark, samt en lösning i Jerusalem. Ingen kan förneka att det var ett exceptionellt långtgående försök att nå en fred. Den palestinska sidan valde dock att strunta i erbjudandet. Det palestinska beslutet är beklagligt, men innebär att man inte idag, med hedern i behåll, kan fortsätta att nästan dagligen förfasa sig över bosättningarna i svenska medier. Israel erbjöd en lösning, och palestinierna tackade nej utan eget motförslag. Detsamma gjorde Yassir Arafat, när han erbjöds en liknande lösning 2000-2001 i Camp David och Taba.

    (mer…)

    Människorättsaktivister kritiserar Ship to Gaza

    25 maj 2010

    ”Nyttiga idioter” – av tecknaren Kalle Strokirk,
    som citerar ur vårt inlägg om Ship to Gaza på sin hemsida (publicerad med tillstånd).

    Kritiken mot båtaktionen handlar inte om själva hjälpen, hur liten den än är i jämförelse med leveranserna via Israel (se vårt tidigare inlägg Ship to Gaza – lång omväg och mindre last). Kritiken handlar om att jippot leds av organisationer som demoniserar Israel, respektive stödjer Hamas och inte bekymras av gruppens brott mot mänskliga rättigheter. Alltfler kritiska röster höjs nu mot Ship to Gaza, organisatörerna i Free Gaza Movement och den turkiska islamistgruppen IHH som också deltar.

    Expressens Johannes Forssberg: Henning Mankell, palestiniernas sämsta vän.
    Expressens debattsida: Skepp fullastade med charlataner.

    Längre ned visar vi på kritiken mot Ship to Gaza från människorättsaktivister.

    FN STÖDJER SANKTIONERNA MOT HAMAS

    De FN-stödda sanktionerna mot den brutala och terrorstämplade Hamasregimen i Gaza kallas ”retorsion” i folkrätten, och är en laglig åtgärd i väpnad konflikt så länge insatser görs för att civilbefolkningen ska drabbas så lite som möjligt. Syftet är att förhindra att terroristerna stärks och startar ett nytt krig. Liknande åtgärder har vidtagits mot bl.a. Saddams förtryckarregim i Irak och mot Mugabes Zimbabwe. FN stödjer fullt ut isoleringen av Hamasregimen. Det kan råda delade meningar om att inkludera den ena eller andra varan i hjälpleveranserna, men FN konstaterar nu att varusortimentet är bredare, och att det inte råder någon humanitär kris i området längre. Leveransinformation här och här.

    Den israeliska befolkningen stödjer, i likhet med regeringen, den internationella hjälpen till civilbefolkningen i Gaza och har inget otalt med den. Båda sidor är offer för Hamasregimens terror. Tillsamans med FN och Röda Korset forslar Israel in mångdubbelt mer än Ship to Gaza planerar att göra. Både förnödenheter, medicin och utrustning, och man tar emot dem som behöver läkarvård. Arablandet Egypten har däremot stängt sina gränser permanent.

    Leveranserna till civilbefolkningen sker genom Israels gränsövergångar på ett sätt som garanterar att hjälpen når civilbefolkningen, samtidigt som man försöker förhindra att Hamas bygger upp sin terrorkapacitet igen och förstärker sin egen förtryckarregim i Gaza. FN står bakom fredsavtalet från 1995 om att Israel ska se till att utländska fartyg inte kommer närmare än 12 sjömil från Gazas kust så att inte Hamas lägger beslag på materiel som kan omarbetas och användas i ett nytt krig mot Israel.

    SAMMA LILLA GÄNG

    Av mediernas frenetiska bevakning skulle man kunna tro att Ship to Gaza var någonting gigantiskt. I själva verket handlar det om endast 11 aktivister från Sverige. Inget nytt blod där inte. Det är samma gamla gäng som i decennier tagit ensidig ställning mot Israel (bl.a. den fd. Kpml(r):en Henry Ascher, Henning Mankell, Dror Feiler samt Mattias Gardell och hans fru, medan Diakonias Bo Forsberg hoppat av). Vid varje tidigare resa där Israel släppt in aktivisterna, har deltagarna i Free Gaza Movement, som Ship to Gaza deltar i, öppet visat sitt stöd och donerat miljoner till terrorgruppen som ytterst är ansvarig för hela situationen. Se bilder på detta i vårt tidigare inlägg Ship to Gaza – så blev det när Israel släppte igenom båtarna 2008. Att Hamas under de senaste åren mördat över 1.100 civila israeler har inte varit ett bekymmer för dessa aktivister, som fördömt snart sagt varje israelisk försvarsinsats mot Hamas.

    MÄNNISKORÄTTSAKTIVISTER KRITISERAR SHIP TO GAZA

    (mer…)

    Ship to Gaza – så blev det när Israel släppte igenom båtarna 2008

    23 maj 2010

    Välkomstceremoni hemma hos ledaren för Hamas efter ankomsten till Gaza: båtaktivisterna kramar om Ismail Haniyeh (24/8-08, AFP)

    AKTIVISTERNA TYCKER DET ÄR FEL ATT FOKUSERA PÅ HJÄLP

    I vårt förra inlägg, Ship to Gaza – lång omväg och mindre last, visade vi att jippot tycks ha udden riktad mot Israel snarare än ambitionen att hjälpa invånarna i Hamasdiktaturen. Båtarna är proppfyllda med hundratals aktivister, varav 11 svenskar, men innehåller bara begränsade mängder varor. Aktivisterna talar om att häva ”blockaden” trots att mångdubbelt större leveranser till Gaza sker direkt via Israel. Alla tidigare konvojer har dessutom visat sig utmynna i ett groteskt stöd till den terrorstämplade antisemitiska Hamasrörelsen och deras strupgrepp om Gazas befolkning. Bilderna nedan visar vad som hände efter att Israel släppte in båtkonvojerna till Gaza 2008. Båtaktivisterna vänslades med och uttryckte stöd till tortyr- och förtryckarregimen i Gazaremsan på ett sätt som för tankarna till Jan Myrdals resor till Kambodja. En känd egyptisk regimkritisk bloggare beskrev en tidigare konvoj som en ”rövslickarkarneval”, enligt vänstertidningen The Guardian.

    Ship to Gaza deltar tillsammans med bl.a. den turkiska organisationen IHH som stödjer Hamas. Samordnare bakom alla konvojer är Free Gaza Movement som anser att Israels existens är ett brott. De definierar sig inte som en hjälporganisation utan som en ”motståndsgrupp” som är ”politisk”. Free Gaza Movement tycker bl.a. att det är fel att fokusera på humanitär hjälp till Gazaborna, enligt ett nyhetsbrev i början av förra året:

    Free Gaza är varken en ”protestgrupp” eller en hjälporganisation. Vårt uppdrag och vårt arbete är politiskt. […] Även om humanitär hjälp verkligen behövs, särskilt i Gaza just nu [januari 2009], så innebär det ett slags medlöperi med Israels ondskefulla strävan att förstöra det palestinska folket att enbart fokusera på humanitära hjälpinsatser.

    Inte konstigt att palestinier i Gaza uttryckt besvikelse över att båtkonvojerna främst innehållit aktivister och nästan ingen av den utlovade hjälpen. Via Israels öppna landgränser skickas på några dagar mångdubbelt mer av exakt de varor som de hundratals aktivisterna från Ship to Gaza säger att de har med sig på sin tidsödande kryssning med start i Nordatlanten. Fredsavtalen från Oslo, som också FN står bakom, stipulerar dessutom att Israel inte ska släppa in utländska fartyg närmare än 12 sjömil från Gazas kust för att förhindra att Hamasterroristerna startar ett nytt krig med importerade vapen eller materiel som kan omarbetas för attacker mot Israel. Det stämmer alltså inte när Ship to Gaza talar om ”internationellt vatten”.

    AKTIVISTERNA LJÖG – BÅTARNA VAR NÄSTAN TOMMA

    Vid en tidigare resa organiserad av Free Gaza Movement i början av 2009 påstod de att konvojen hade ”60 ton” mat, leksaker, medicin och 10.000 påsar blodplasma (vilket kräver kylning). Men de israeliska myndigheterna hittade endast 150 flaskor mineralvatten i lasten, ett mindre antal påsar blodplasma i båtens kylskåp och några dussin kartonger (bild här). Vid en uppföljande båtresa på sommaren 2009 erkände organisationen på sin Twittersida att de hade med sig, allt som allt, 20 olivträd och en symbolisk påse cement”.

    De svenska aktivisterna i Ship to Gaza ingår nu i Free Gaza Movements båtkonvoj. Man tänker prioritera att ta med sig ett stort antal aktivister, och har inte mycket plats för förnödenheter till Gazas befolkning – max 5.000 ton enligt egen uppgift. Det ska jämföras med att Israel, på bara några dagar, levererar över tre gånger mer – nämligen 17.000 ton, på fler än 700 lastbilslaster (!) i samarbete med FN. Och i förra veckan slussades ytterligare 14.000 ton in via Israel, samtidigt som 781 personer från Gaza togs emot i Israel och på Västbanken för sjukhusvård. Man ser till att hjälpen når dem som ska ha den. Risken att Hamas i slutändan lägger beslag på Ship to Gazas varor är överhängande, utöver den storslagna propagandaseger hela evenemanget blir för islamiströrelsen.

    BILDER: BÅTAKTIVISTERNAS STÖD TILL HAMAS

    (mer…)

    Biståndsminister Gunilla Carlsson finansierar demoniseringen av Israel

    18 april 2010

    Biståndsminister Gunilla Carlsson

    INGA ”REFORMER” AV PALESTINAKAMPANJERNA ÄNNU

    Det börjar bli svårt att hålla räkningen på antalet debattartiklar som biståndsminister Gunilla Carlsson (M) skrivit om sin ”reformering” av biståndet. På söndagen kom ännu en.

    Gemensamt för allt hon har skrivit om sin modernisering av biståndet är att det ska stärka demokratiskt samhällsbygge, fred och mänskliga rättigheter, inkl. kvinnors. Men gemensamt är också att hon i varje sådan artikel låtsats som att den stora elefanten i rummet inte fanns: dvs det gigantiska och djupt förfelade Palestinabiståndet. Allt dessutom kopplat till en regeringsfinansierad demoniseringskampanj mot Israel i Sverige via ett stort antal organisationer vilken saknar motstycke i andra västländer, och som är fullständigt kontraproduktiv och oetisk.

    På det här området har många av regeringens väljare förväntat sig en förändring av den politik som fördes av tidigare regeringar.

    Längre ned ger vi ett exempel på hur det på ett svenskt föredrag med en så kallad ”följeslagare” som ledsagats runt på Västbanken gavs en så pass ensidig, hatisk och stigmatiserande bild av situationen att en åhörare reste sig och föreslog att man borde ”skära halsen av alla judar”. Föredragshållaren tog inte entydigt avstånd från propåerna.

    STÖD TILL FREDSMOTSTÅND

    Gunilla Carlsson har inte gjort någon som helst märkbar revidering i den biståndspost som tillhör Sveriges största. Drygt 800 miljoner skattekronor går till palestinierna i år, och det har bara stigit under mandatperioden. Vårt land är världens tredje största bidragsgivare till Västbanken och Gaza. Endast supermakten USA samt EU:s gemensamma institutioner skänker mer. Och vi talar i absoluta värden. 

    Sverige skänker genom SIDA mer pengar till palestinierna än till hundrafallt större länder med avsevärt mer skriande behov, såsom D.R. Kongo, Sudan/Darfur och Uganda. Sverige är också den tredje största finansiären av den djupt korrumperade och Hamasinfiltrerade palestinskledda organisationen UNRWA. Kopplat till detta finns en perverterad regeringsfinansierad lobbykampanj med udden riktad mot staten Israel. 

    VILLKORSLÖST PALESTINABISTÅND

    Vi missunnar inte palestinierna att tacka ja till att leva på internationellt bistånd. De är världens största bidragsmottagare per capita. Det är upp till den svenska regeringen att bestämma om vi ska vara världsledande på att skicka våra skattepengar dit. Nästan alla andra regeringer i världen har valt att lägga sig på en bråkdel av Sveriges miljardrullning. Särskilt mot bakgrund av Yassir Arafats intifador, Hamaskuppen i Gaza, raketkriget mot Israel, den väldokumenterade korruptionen hos den Palestinska Myndigheten och UNRWA, samt den palestinska vägran att sätta sig i fredsförhandlingar. Om Sverige vill göra tvärtemot resten av världen med våra skattepengar så är det dess ansvar.

    SKATTEFINANSIERAD HATKAMPANJ MOT ISRAEL

    Men det är obegripligt att regeringen inte använder sin roll som huvudfinansiär av palestinierna till att ställa krav på att den palestinska ledningen börjar fredsförhandla med Israel, avbryter hyllningar till massmord på israeler och motverkar terrorgrupper. Utan fredsförhandlingar om nya gränser och andra utestående frågor blir det ju ingen palestinsk stat.

    Allra mest vedervärdig är dock den mångmiljonrullning som Gunilla Carlsson ansvarar för till rent politiska lobbygrupper som sysslar med stigmatisering av Israel i Sverige. Inte i något annat biståndsområde läggs svenska pengar på politisk propaganda. Där nöjer man sig med att hjälpa till i utvecklingsarbetet. Men i fallet Israel utgör de kampanjerna en betydande del av rekordbiståndet till palestinierna. Skandalöst nog handlar den politiska lobbyingen inte om att få palestinierna att sätta sig vid förhandlingsbordet, att erkänna den judiska staten eller att upphöra med terrorism. Nej, den syftar uteslutande till att göra Israel till en pariahstat, att ifrågasätta dess rätt att existera med nya framförhandlade säkra gränser, samt att lägga skulden för konflikten uteslutande på Israel eller Israels försvar.

    Man gör det genom finansiering av mestadels israelfientliga, vänsterkristna eller vänsterextrema grupper som under årens lopp utvecklat en perverterad bild av konflikten och av folkrätten. Någon gång slänger man in en tom fras om Israels rätt att existera i en ”rättvis” fred, samt att ”terror självklart måste fördömas”, men man visar ingen som helst förståelse för att Israel måste sätta in mer konkreta åtgärder än bara fördömanden för att rädda liv. Och man lyfter inte ett finger för att palestinierna ska acceptera den judiska staten såsom Israel välkomnar en palestinsk stat.

    Fred uppnås som bekant inte av den som mest kan slå på, ”bojkotta” eller ”sätta press” på Israel – som flera gånger bevisat att man delar denna strävan – utan genom att uppmana parterna att själva närma sig varandra genom direkta förhandlingar istället för våld.

    (mer…)

    Analys: Bitte Hammargren, journalistiken och SvD:s grafikfadäs

    10 december 2009

    Svenska Dagbladet är på många sätt en av Sveriges bästa och mest läsvärda tidningar. Samtidigt är dess nyhetsrapportering om den israelisk-palestinska konflikten en av Sveriges värsta. Det beror bl.a. på den Istanbul-baserade ”Mellanösternkorrespondenten” Bitte Hammargren. Hennes artiklar är nästan alltid kliniskt rensade från det israeliska perspektivet, på ett sätt som får dem att likna pressmeddelanden från Palestinagrupperna. När hon någon gång känner sig tvingad att ta med ett israeliskt citat eller resonemang, för att skapa ett intryck av balans, ser hon till att hugga fram ett djupt osympatiskt, icke-representativt eller grovt förvanskat uttalande. Det översköljs sedan av långa och inkännande skildringar och citat från palestinska talesmän. Hennes ensidiga, stereotypa, ofta direkt felaktiga artiklar och absurda Mellanösternblogg sänker tidningens i övrigt lysande trovärdighet.

    Men innan vi tittar närmare på det, samt gör en längre analys av de senaste dagarnas diskussioner mellan EU och Israel, kan vi bjuda på SvD:s komiska miss på förstasidan i anslutning till Hammargrens artikel:

    Förstasidan, SvD.se, 9-10 december

    Det lustiga med detta är förstås att Israels huvudstad inte är delad idag! Det är ju tvärtom arabvärlden och utrikesminister Carl Bildt som vill dela den, och därmed dra upp en mur genom staden. Enligt SvD:s webbrubrik är staden inte bara delad i öst och väst. Även ”östra” Jerusalem är delat! På webben har förstasidan sedermera rättats, men i papperstidningen rubriceras grafiken som ”Det splittrade östra Jerusalem”.

    (mer…)