Ilmar Reepalu angriper Malmös judar

På onsdagen den 27 januari var det den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, och 65 år sedan Auschwitz befriades. En dag för att sörja och minnas i syfte att förebygga. Men också för att höja kunskapen om och vaksamheten mot antisemitism och annan rasism idag. Det är i det ljuset skrämmande och oerhört beklämmande att läsa om hur Sveriges judar, särskilt i Malmö, lever under hot och utsätts för våld, och i vissa fall drivs att lämna Sverige.

I onsdagens Gomorron Sverige i SVT blev båda dessa bilder särskilt tydliga, då Förintelseöverlevaren Livia Fränkel intervjuas tillsammans med Marcus Eilenberg, en ung svensk jude som nu känner sig tvingad att lämna Malmö tillsammans med fru och barn.

Skånska Dagbladet har i dagarna uppmärksammat problemen i Sveriges tredje största stad där hatbrotten mot judar fördubblats på ett år:

25/1 Judehatet får dem att lämna Malmö

25/1 Klasskamrater skulle ”halalslakta” Jacob

25/1 Polisen: Hatbrott mot judar har fördubblats 

27/1 ”Det känns legitimt att ge sig på judar”

26/1 ”Davidsstjärnan är som ett rött skynke”

När Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) ska kommentera stämningen i staden väljer han dock att lägga skulden på Malmös judar, och knyter deras situation till en konflikt i Mellanöstern där han även tidigare tagit ensidigt avstånd från Israel. Ändå hävdar han att hotet kommer främst från högerextremister, och uppmanar samtidigt Malmös muslimer att inte göra det kollektiva skuldbeläggande han själv precis gjort sig skyldig till:

– Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler.
– Samtidigt skulle jag önska att företrädare för muslimer i Malmö klart och tydligt säger att judarna i Malmö inte ska blandas in i Israel-Palestina-konflikten.

Att förvägra just det judiska folket sitt eget hemland är inte rasistiskt, menar Reepalu vidare. Istället anser han att det tvärtom är tanken om att också det judiska folket har rätt att leva i fred i sitt hemland, dvs sionismen, som ska jämföras med antisemitism. Som ett svar på frågan om han offentligt tänker ta avstånd från judehatet svarar han:

– Vi accepterar varken sionism eller antisemitism. Det är ytterligheter som sätter sig över andra grupper och anser att de är mindre värda.

Han delar här samma definition av rätten till det judiska folkets självständighet som den svenske nazi-allierade islamisten Mohamed Omar, som f.ö. intervjuade en palestinsk Hamasföreträdare i Beirut nyligen om vad Omar beskrev som ”den s.k. förintelsen”. Omar, som också beundrar Irans ”antisionistiske” president Ahmadinejad, planerar att starta ett antisemitiskt så kallat ”antisionistiskt” parti i Sverige. Frågan är nu om det bekymrar Reepalu att han börjar låta som om han delade uppfattning  i grundläggande delar av Mahmoud Ahmadinejads och Mohamed Omars politiska program. För säkerhets skull hänvisar Reepalu också till en liten ytterkantsgrupp på något tjugotal personer som kallar sig ”Judar för Israelisk-Palestinsk Fred”, som har för vana att jämföra Israel med Nazityskland.

Ilmar Reepalus uttalanden och relativisering av antisemitismen har väckt flera reaktioner, varav några citeras nedan. Vi noterar dock att ”nyhetsbyrån” TT, som dessutom har en lokalredaktion i Malmö, inte tyckte att detta angrepp på Malmös judar från ledaren för Sveriges tredje största stad var värt att skriva en enda rad om.

Håkan Holmberg bemöter Ilmar Reepalu i Upsala Nya Tidning:

Antisemitism betyder hat mot judar och kan ta sig uttryck i diskriminering på olika plan eller i betydligt värre saker. Sionism betyder strävan att återupprätta det judiska folkets nationella existens i sitt gamla hemland och kan ta sig uttryck i kulturellt och politiskt arbete på många plan. Den kan förenas med alla tänkbara politiska och religiösa uppfattningar i övrigt och strider inte på något sätt mot tanken på en tvåstatslösning Israel/Palestina. Faktum är att den också är fullt förenlig med tanken på en binationell stat och den förutsätter, lika litet som, andra nationella rörelser, någon diskriminering av andra. Det finns rasister som är judar, men tanken att det judiska folket har rätt till en nationell existens är inte mer rasistisk än andra nationella strävanden. Hur är det möjligt att en person på Reepalus politiska nivå inte klarar av så elementära distinktioner?

Några rader längre ned säger Reepalu att han önskar att ”företrädare för muslimer i Malmö klart och tydligt säger att judarna i Malmö inte ska blandas in i Israel-Palestina-konflikten.” Utmärkt – om det inte vore så att han själv två rader ovanför själv gör exakt detta: ”Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget som kan sända fel signaler.” Så judarna i Malmö är alltså ändå kollektivt ansvariga för den israeliska politiken i Gaza? Och vad var det för fel med en demonstration som handlade om ”medlidande med alla civila offer”? Är man antipalestinsk för att man påtalar att också israeler drabbats?

Paulina Neuding noterar i den mycket läsvärda artikeln ”Reepalu hycklar om judehatarna” på Expressens debattsida:

Judarna bär själva ett ansvar för antisemitismen i Malmö. Det är kontentan av en intervju med kommunalrådet Ilmar Reepalu, S, i Skånska Dagbladet i går. ”Vi accepterar varken sionism eller antisemitism”, säger han och jämställer därmed rasism mot judar med idén om en judisk stat. Och låtsas dessutom vara ovetande om att en stor del av hoten och trakasserierna mot Malmös judar härrör från den muslimska gruppen. […]

När judiska församlingen anordnade en manifestation för fred och ”medlidande med alla civila offer” på Stortorget, möttes man av en våldsam motdemonstration. Först flög en glasflaska genom luften, och när sedan en slangbomb skickades rakt in i den judiska gruppen beslutade polisen att evakuera. Demonstranterna flydde, medan barn sprang efter dem med mobiltelefoner för att rapportera tillbaka in i motdemonstrationen vart ”judarna” var på väg. […]

Därmed ställer den tilltagande antisemitismen i Malmö en fråga på sin spets som inte bara är avgörande för Sverige, utan för en stor del av Europa: Hur slår vi vakt om liberala värderingar i mötet med en stor invandring från en ickeliberal, eller snarare antiliberal del av världen? Ilmar Reepalu har gett sitt svar på den frågan.

Liberala Ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman undrar om Mona Sahlin har tagit avstånd från Ilmar Reepalus uttalanden:

Judar i Sverige ska absolut under inga omständigheter behöva ta avstånd från Israel för att undgå trakasserier. Oavsett deras politiska åsikter och ståndpunkter bör de slippa våld och hot. […]

I sak gör han exakt samma sak som de som nu trakasserar judar i Malmö. Reepalu skänker legitimitet till idén om kollektivt skuldbelägande utifrån etnisk härkomst och religiös tillhörighet. Det är precis detta tankesätt som präglar antisemiterna.

[…] Vad säger Mona Sahlin om Reepalus uttalande, tar hon tydligt avstånd?

I en artikel i Sydsvenskan på torsdagen (ännu ej på nätet) fortsätter Reepalu med att skuldbelägga även dem som attackerades på en israelvänlig fredsdemonstration i Malmö, och säger att det var ”olyckligt” att israeliska flaggor fanns synliga. Det framkommer också att S-ledningen i Stockholm ännu inte har tagit kontakt med honom gällande hans utfall mot Malmös judar på onsdagen:

– Jag har inte fått något samtal angående Ilmars uttalande. Men jag vet att han blev skitförbannad när han läste att judiska barn behandlas illa i vissa Malmöskolor, säger Ilmar Reepalus politiske sekreterare Julia Janiec. Kommunalrådet själv säger att Mona Sahlin måste prata med honom om vad som sades under intervjun innan hon tar något beslut.

Gå med i Facebook-gruppen ”Sahlin måste ta avstånd från Reepalu!” 

Charlotte Wiberg på Svenska Kommittén mot Antisemitism skriver i ett pressmeddelande:

Detta är att kollektivisera och särbehandla Malmös judar. Reepalu ställer inte motsvarande krav på andra grupper. [Det] är att sätta likhetstecken mellan det tusenåriga hatet mot judar, antisemitismen, och [sionismen] som strävar efter en judisk stat. Jämförelsen tyder på brist på  såväl kunskaper som empati för de många offer som genom historien drabbats av antisemitismen.

Dilsa Demirbag-Sten undrar på Newsmill varför Reepalu flörtar med antisemiter:

Vad har Reepalu att förlora på att utan reservationer ta avstånd från antisemitismen? Kan det vara så att han tror att han kommer att förlora muslimska röster? Om så, vad säger det om Reepalus syn på muslimer? Att de genetiskt är födda till antisemiter? Eller är hans val av ord en vänskaplig nickning till de aggressiva islamister som terroriserar sin omgivning? Hur annars ska man förstå hans uttalanden om att judar i Malmö måste ta avstånd från Israels politik? Måste turkarna i Sverige offentligt och kollektivt ta avstånd från mord på kurder, kristna och oppositionella? Måste alla araber ta avstånd från Hamas för att inte bli utpekade som islamister?

Vad menar Reepalu med att han är emot sionismen? Vad är sionismen i hans värld? Ifrågasätter han Israels existens? […] Kanske är det så enkelt som att Reepalu inte tycker om judar? Då blir allt så mycket enklare att förstå. I en judefientlig värld är judar alltid kollektivt ansvariga för staten Israels agerade, oavsett regering. I en judefientlig värld är Israels existens en provokation för att judar äger självbestämmande och är redo att försvara sig mot de rörelser och stater som ser dom som roten till allt ont.

Patrik Öhberg och Eli Göndör, som forskat i sionism och skrivit boken Sionismen,  kommenterar Reepalus beklämmande okunskap: ”Sionismen växte delvis fram som en reaktion mot den antisemitism som förpestade Europa”.

Generalsekreteraren i Samfundet Sverige-Israel, Bengt-Ove Andersson, kommenterar:

”Ett svenskt kommunalråd 2010 jämställer alltså sionism – det judiska folkets nationella rörelse – med antisemitism, vilket i sig är oerhört och visar på en skrämmande historielöshet. Han menar också att angreppen på judar i Malmö helt ska tillskrivas högergrupper, och om extremvänsterns våld mot judiska grupper använder han servilt uttrycket att han inte vet om de ”driver de frågorna”.

B, DN, SvD, 2, Ns, 2, 3, 4, Sk, 2, 3, A, 2, A, SvD, 2, 3, 4, Vlt, Blt, Skd, Ns, 2, Y, Lt, Kri, DN, 2, Gp, Dag, Kri, B, 2, 3, 4, Lt, Vk, E, 2, Nwt, Ns, 2, T

Fler reaktioner:
– Barometern om ”Malmös skam”: Reepalu totalt olämplig som kommunalråd
– J-O Bengtsson i KvP: Judehatet kan inte sopas under mattan
– Mats Skogkär i Sydsvenskan: Kejsare Ilmar är naken
– Björn Wiman i Expressen: På tal om fel signaler
– Judiska Centralrådet: Ta hoten på allvar, Ilmar
– Skånskan: För en politiker är det privata politiskt
– Peter Wolodarski i DN: Sveket mot historien
– Cordelia Edvardson i SvD: Minnet av helvetet måste göras konkret
– Birgitta Ohlsson på DN Debatt: Öppna upp de svenska arkiven
– Expo om minnet av Förintelsen och antisemiter som Mohamed Omar
– Norra Skåne: Judar bor inte tryggt i Sverige
– Madeleine Sjöstedt (FP): Reepalus fördragsamhet med diktaturer
– Dick Erixon: Sverige accepterar antisemitism
– Erik Svansbo med bilder från minneshögtiden i Norrköping
– Al Hamatzav: Vulgolögner och svammel från Åsa Linderborg
– In English (The Local): Jews flee Malmö as anti-Semitism grows
– Arieh Fürth: Andra minnen
– Jihad i Malmö: ”Ordf. i stadsdelsfullmäktige fick stöd från Hamas”
– Seved Monke om ett uselt kommunalråd
– Mark Klamberg: Aldrig igen
– Edvin Alam: Medveten taktik från Ilmar Reepalu?
– Erik Svansbo: Sahlin måste ta avstånd från Reepalu
– In English (EoZ): Really bad anti-Semitism in Sweden
– Geobastard: Styrs Malmö av en rasist?
– Dexion: Förtjänar man förföljelse för stöd till kämpande demokrati?

– samt också Johan Ingerö, Ilya Meyer in English, Ilya Meyer på svenska om ett Ödesdigert val, Mathias Sundin, Gulan Avci, Mats Persson, Fredrik Axelsson, Charlie Weimers.

Läs även andra bloggares åsikter om Malmö, Ilmar Reepalu, antisemit, antisemitism, Förintelsen, minnesdag, 27 januari, överlevande, Israel, Gaza, Hamas, terrorister, terror, Palestina, Mellanöstern, Skånska Dagbladet, Skånskan, Marcus Eilenberg, Livia Fränkel, Auschwitz, islamism, islamister, islam, judar, araber, Mohamed Omar, antisionistiskt parti, antisemitiskt parti, Iran, Ahmadinejad, Förintelseförnekare, sionism, sionister, Gazakriget, Hamaskriget, Gjutet Bly, kommunalråd, Jamal al Haj, Jamal al-Haj, Al-Aqsa spannmål, stöd från Hamas, statsdelsfullmäktige, TT, Tidningarnas Telegrambyrå

Explore posts in the same categories: Artiklar, Frågor med svar, Look who is talking, Politiken

Etiketter: antisemitism, Förintelsen, Gaza, Hamas, Ilmar Reepalu, islamism, Jamal al Haj, judar lämnar Sverige, Malmö, Malmös judar, Marcus Eilenberg, minnesdag, Mohamed Omar, nazism, sionism, sionister, Tidningarnas Telegrambyrå, TT

Both comments and pings are currently closed.