I Journalisten: ”Medias behandling av Mellanösternkonflikten leder till hets mot folkgrupp”

Följande text har publicerats i dagens nummer av Journalisten:

Efter senaste Gaza-kriget har vi som stödjer en demokratisk utveckling i Mellanöstern upplevt en häxjakt mot oss. Handlingar som är otillåtna enligt de demokratiska spelreglerna utövas öppet och utan nämnvärd kritik från massmedia, myndigheter och kultursektorn. Samtidigt vågar traditionella antisemiter visa sina rätta ansikten på ett sätt som de aldrig vågat tidigare i vårt land.

I antiisraeliska demonstrationer har man viftat med flaggor som symboliserar terrororganisationer. Etablerade politiker som t.ex. Mona Sahlin och Jan Eliasson höll tal under dessa flaggor. Samtidigt förekom antisemitiska paroller som t.ex. ” död åt judarna” och ” död åt Israel”. När proisraeler demonstrerade i Malmö blev de attackerade av olagliga motdemonstrationer med nyårsraketer och slagord som ”mördare”, ”död åt judarna”.

I den första demonstrationen i Malmö fick de lagliga demonstranterna evakueras, i den andra skyddades demonstranterna av cirka 200 poliser.

Medan tidigare organisatörer av antiisraeliska debatter försökt ge intryck av opartiskhet, vågar dagens organisatörer skylta öppet med sin partiskhet. Man samordnar sina aktioner med Palestinagrupperna. Utrikespolitiska föreningen i Stockholm, som är aktiv på Stockholms Universitet, ordnar seminarier med deltagande av enbart antiisraeliska personer som t.ex. Dror Feiler, Per Gahrton, Salam Abu-Iseifan och Lotta Schüllerqvist .

Även mötenas karaktär har ändrats. När Israels ambassadör i Sverige, Benjamin Dagan, höll föredrag i samma regi, kastade några åhörare skor på honom. I Linköping kastades böcker mot honom. Icke demokratiska handlingar som prisades av ett flertal vänsterskribenter.

Människor från extremvänstern får framträdande roller i debatten. Andreas Malm som deklarerar att han är marxist och öppet stödjer terrororganisationer, som t ex Hizbollah och Hamas, stödjer även Irans president som är förintelseförnekare. Trots att han är extremist och inte är demokrat får han brett utrymme i massmedia.

Rapporteringen från Israel sköts av journalister som är direkt fientligt inställda till Israel. Deras rapportering är ensidig och oprofessionell. Den palestinska sidan får oproportionerligt stort utrymme. Ett flertal av journalisterna följer gamla antiisraeliska traditioner, men några vågar gå vidare och framföra osanningar som nyheter. En av dessa är TV4-reportern Rolf Porseryd, som i ett direktsänt program påstår att israelerna under Gaza-kriget sköt kvinnor och barn som kom ut med vit flagga. Han anklagade Israel även för andra grymheter och avsiktlig förstörelse, och hänvisar till palestinsk propaganda som är känd för sin medvetna desinformation. Något försök att verifiera dessa påståenden gjorde han inte.

Dagstidningarnas kultursidor fylls av artiklar som på ett onyanserat och grovt sätt attackerar Israel och judar. Flera av skribenterna är kända vänsteraktivister som är aktiva i antiisraeliska organisationer, som t ex ISM.

GP släppte in flera artiklar som är ren propaganda och inte har med kultur att göra. När vi gjorde ett försök att få in en artikel som skulle nyansera debatten fick vi svaret att ”GP söker inte nya kulturskribenter”.

Jag som jude upplever att jag blir förnedrad flera gånger om dagen i radio, TV och tidningar.

Det svenska samhället har öppnat sina portar för diverse ljusskygga odemokratiska krafter som opererar i fullt dagsljus och ofta med stöd av offentliga medel.

Dessa aktioner inriktas idag mot Israel och judarna. Sverige riskerar dock att fenomenet sprider sig till andra grupper. Det är svårt att stödja rasismen mot en folkgrupp och förhindra rasismen mot andra grupper.

Oded Meiri

Barometern 2 KrB SvD 2 AB 2 3

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Explore posts in the same categories: Artiklar, Massmedia, Organisationer, Politiken

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Both comments and pings are currently closed.